PANIK!!
Oj oj oj vilken start på morgonen jag fick idag. Öppnade för första gången på jobbet. Började kl. 6, men då förskolan ska vara öppen kl. 6 så jag åkte runt kvart i 6 o var där kvart i 6....(min klocka går nog fel). Tänkte att det var lite kallt att stå ute o vänta på den andra personen som kommer kl. 6 så jag betsämde mig för att gå in och larma av o fixa själv, för första gången!! Var lite smånervös inför larmandet men hade kollat av extra i tisdagskväll för att vara på säkra sidan. Gick in genom dörren, tryckte på alla lampknappar jag kom åt och skulle dubbelkolla vår kod så att jag slog rätt. När jag precis kollade koden så gick larmet, jag tryckte av fort som attans men såg att det blinkade rött ändå. Visste inte riktigt vad jag skulle göra utan stod o kollade på larmet ett tag för att utläsa om jag skulle trycka på något mer.
Efter en stund ringde telefonen o det var SOS Alarm som fått signal om att larmet gått. Jag fick panik och började svamla en massa om nyanställning o första gången. Karln i luren var lagom sur o misstänksam och frågade efter vårt lösen.... VA???? Ska jag kunna ett lösen? Jag for iväg till kontoret o letade halvt om halvt höll tillbaka gråten, men var tvungen att erkänna att jag inte hade en aning. Karln blev ännu mer misstänksam o jag frågade i förbifarten om jag inte kunde ringa någon o sedan ringa upp. Han gick med på det med viss tvekan och jag ringde en av mina kollegor som talade om lösenet... panik igen o ringde till numret jag fått men ingen svarade. Jag fick såklart för mig att han inte trott mig o nu var på väg med hel styrka för att kolla läget och att det skulle kosta en jäkla massa pengar o att jag skulle bli skyldig till något hemskt.
Andra gången jag ringde fick jag tag på honom o precis då klev den andra personen som öppnade kl. 6 in genom dörren. Jag sa vårt lösen o bad om ursäkt o karln var som förbytt o sa att det inte var någon fara....Min kollega som började kl. 6 bara skrattade o klappade om mig o sa att det inte var någon fara, jag var knappast den första. Samma rekation fick jag från de flesta av mina kollegor o de skrattade gott åt min klumpighet. Tur att alla är så förstående! Jaja, nu vet jag ju hur jag inte ska göra när jag öppnar nästa gång iaf!
Efter en stund ringde telefonen o det var SOS Alarm som fått signal om att larmet gått. Jag fick panik och började svamla en massa om nyanställning o första gången. Karln i luren var lagom sur o misstänksam och frågade efter vårt lösen.... VA???? Ska jag kunna ett lösen? Jag for iväg till kontoret o letade halvt om halvt höll tillbaka gråten, men var tvungen att erkänna att jag inte hade en aning. Karln blev ännu mer misstänksam o jag frågade i förbifarten om jag inte kunde ringa någon o sedan ringa upp. Han gick med på det med viss tvekan och jag ringde en av mina kollegor som talade om lösenet... panik igen o ringde till numret jag fått men ingen svarade. Jag fick såklart för mig att han inte trott mig o nu var på väg med hel styrka för att kolla läget och att det skulle kosta en jäkla massa pengar o att jag skulle bli skyldig till något hemskt.
Andra gången jag ringde fick jag tag på honom o precis då klev den andra personen som öppnade kl. 6 in genom dörren. Jag sa vårt lösen o bad om ursäkt o karln var som förbytt o sa att det inte var någon fara....Min kollega som började kl. 6 bara skrattade o klappade om mig o sa att det inte var någon fara, jag var knappast den första. Samma rekation fick jag från de flesta av mina kollegor o de skrattade gott åt min klumpighet. Tur att alla är så förstående! Jaja, nu vet jag ju hur jag inte ska göra när jag öppnar nästa gång iaf!
Kommentarer
Postat av: Alle
Skönt att alla var så förstående, men man lär sig faktiskt bäst av sina misstag. Nu kommer du aldrig göra fel igen =) kram kram
Postat av: Jag
Det tokiga var att jag inte gjorde något fel enligt de uppgifter jag fått av mina kollegor. Men tack vare mig har nu saken ändrats så nästa stackars sate sonm öppnar för första gången inte ska behöva råka ut för samma sak.
Trackback