Berättelser ur den tråkiga vardagen

Igår nere i huset var det full fart på ringklockan. Jag hade glömt mina jobbarkläder hemma o fick måla i en stor t-shirt och trosor. Varje gång det ringde på dörren fick jag därför panikartat slänga på mig byxorna o hoppas att jag skulle hinna. Först kom Jonas jobbarkpmpis med sällskap. Jag fick en stor kram av en skitig finne med skägg i en fläta långt ner på magen. Härligt härligt! Andra personen som ringde på dörrklockan lät precis som Jonas äldsta bror, inget konstigt att han kommer o kollar tänkte jag o ropade att jag bara skulle få på mig ett par byxor först. Jonas hann ner för mig o det visade sig vara en kille som skulle läsa av vattnet....ehhhh pinsamt! Tredje personen var Mona, samma panikartade påslängning av byxor här, hon hade släppt ut Pysen på grönbete i skogen o undrade om vi hade sett till honom...nej tyvärr! Fjärde personen o den vi väntat på hela eftermiddagen var Jonas pappa, efter att han kommit fick jag behålla byxorna på hela tiden.....Femte personen som plingade på dörren var återigen Mona som undrade om vi sett Pysen...NEJ TYVÄRR!!




Ps. Pysen dök upp ca. 1 timme senare, han är nu hemma i sin lägenhet välbehållen och glad över att ha fått lufta sig lite!